VM-blog

9. december: Jeg er den første til at tage mit ansvar
(skrevet før kampen mod Australien) 

Rettelse 10. december
Beklagar att jag i mitt inlägg påstår att Danmark gjorde sitt bästa resultat någonsin mot Finland. Rätt text är att Danmark gjorde ett av sina bästa resultat någonsin. Såväl i VM 1998 (2-4 och 1-4), 2000 (1-6) samt 2008 (2-8) var förlusterna mindre än i årets VM-turnering. I alla övriga kamper mellan nationerna som jag funnit siffror på har dock siffrorna varit betydligt större. Rätt ska dock vara rätt och jag beklagar om någon tagit illa vid sig av min ursprungliga text.

Så fick våra kritiker rätt, det var ”fel” lag som åkte till VM, andra spelare skulle vara där istället, andra hade gjort det bättre, etc, etc. Jag kan själv läsa på olika ställen om de åsikter som finns om det Danska landslaget i floorball som nu är på plats i Helsinki. Och visst, ser man till resultaten har ni kanske rätt, de som var på plats, varken ledare eller spelare, har levererat som förväntat. Vår förhoppning om att en offensiv floorball skulle ge oss en plats i kvartsfinal lyckades inte och bortsett från den första kampen där vi presterade det bästa resultatet någonsin mot Finland så har vi i de viktiga kamperna inte tagit de poäng som krävdes för att nå spel om topplaceringar. Kritiken ska därmed komma, och det har jag inga som helst problem med. Snarare det motsatta, klarar man inte att ta kritiken är man helt enkelt inte rätt man för uppgiften, detta gäller såväl oss tränare som spelarna. Jag tar därmed till mig av kritiken och analyserar den precis som allt annat. Alla inklusive vi själva hade nog förväntat sig mer.

I kritiken ska man dock komma ihåg att vi i såväl kampen mot Ryssland som kampen mot Kanada var det lag som skapade mest och som hade mest boll. Statistiken talar sitt tydliga språk, mot Kanada hade vi 83 avslut varav 41 på mål, att jämföras mot Kanadas 51 avslut varav 30 på mål. Mot Ryssland var bilden densamma, 66 avslut för Danmark varav 24 på mål att jämföras med Rysslands 28 avslut varav 15 var på mål. Ändå tappar vi kamperna med 4-6, respektive 3-6. I båda kamperna belönas också motståndarens målvakt helt riktigt med pris som bästa spelare. Av alla lag som är med i VM är det dessutom bara sex lag som släppt in mindre mål än vi i gruppspelet, samtidigt är det dock bara tre lag som gjort mindre mål framåt än vad vi har. Sedan är det upp till var och en att dra sina egna slutsatser utifrån de kamper som spelats.

Nu vet jag överhuvudtaget inte alls hur statistiken sett ut vid tidigare VM-turneringar, men detta är ändå något jag i all skuffelse är stolt över. Vi har vågat vara offensiva och vågat spela anfallsfloorball, sedan har vi inte varit tillräckligt effektiva då chanserna har kommit och det har vi blivit straffade för. Men ingen ska kunna klandra oss för att vi inte försökt skapa ett nytt tänkande kring hur vi vill spela floorball och genom detta utveckla spelare och dansk floorball, det är som alla säkert själv har erfarenhet av svårare att vara kreativ och skapande än destruktiv och förstörande.

I detta vill jag också stå upp för de spelare som är här, de försöker med ära och stolthet försvara Danmarks färger och har krigat in till slutet i varendaste kamp. I mina ögon kommer det alltid att vara det här laget som var förtjänt av att vara här, möjligen att en eller annan skadad och sjuk spelare skulle ha varit här om de varit friska till 100 %, men det ska ändå inte ta ifrån de som åkt hit deras förtjänst att bära landslagströjan. Vi visste på förhand att vi var i en riktigt svår grupp där det bakom världsmästarna Finland var tre nationer som alla hade en god möjlighet att nå kvartsfinal, men samtidigt också riskerade att bli sist i gruppen, så jämn var nämligen grupp A i årets VM-turnering. Detta bekräftas också av resultaten i gruppen. Inte i någon annan grupp har matcherna varit så täta som i grupp A och tyvärr var det Danmark som denna gång drog det kortaste strået och inte lyckades vinna dessa täta kamper. Sedan kan man alltid spekulera i varför vi inte lyckades vinna de täta och viktiga kamperna. Detta är dock inte något jag går in på här utan lämnar istället detta till den analys och evaluering som sker efter VM. Men visst, Kanada ska vi normalt sett hur som helst klara av att vinna mot, även om de är bättre än många tror.

Detta ska dock nu inte ses som någon undskyldning från min sida, utan bara helt enkelt fakta från de kamper som spelats. Vi kan istället helt enkelt konstatera att Danmark, oavsett denna statistik och oavsett hur det går i de två avslutande kamperna i detta VM, gör sitt sämsta resultat någonsin i ett VM. Danmark ska helt klart vara bättre än lag 13 i världen, det tror jag också att vi före detta VM har visat. I detta är jag därför också den första att ta mitt ansvar om de som styr dansk floorball finner att det är den bästa lösningen för dansk landsholdsfloorball. Det blir så klart en fråga att diskutera då VM är färdigt. Ingen skuld ska därmed läggas på de spelare som är här.

Oavsett om det är jag eller någon annan som i framtiden leder det danska herrlandslaget i floorball kan jag garantera att vi tränare efter VM kommer att sätta oss ner och göra en ordentlig analys och evaluering av VM. I detta ingår också så klart att analysera vad som ska till för att lyfta dansk innebandy tillbaka till finrummet, och vad som krävs för att kunna möta de internationella kraven som ställs på spelarna. Detta är ett arbete vi i landslagsledningen för ett år sedan påbörjade men som är långt ifrån färdigt. Detta är inget som kan genomföras och förändras från ett VM till ett annat. Nej, detta är ett långsiktigt arbete som kräver tid, tålamod och engagemang från fler än landslagsledningen.

Vi kan hur som helst utifrån detta VM så här långt konstatera att flera nationer är långt före Danmark när det gäller den fysiska statusen. Bland dessa nationer kan räknas in nationer som Estland, Lettland, Ryssland, Norge och för den delen kanske även Kanada. Alla är det nationer som tidigare var klart efter Danmark i sin utveckling. Min bild är att spelarna i dessa nationer totalt sett är både större, starkare och orkar mer. Vi har tydligt i alla tre kamperna haft svårt att vinna närkamper och vi har svårt att orka matcherna igenom, och framförallt orka flera kamper på få dagar. Då är ändå de spelarna som är här bland de bäst tränade i Danmark. De internationella kraven har ökat samtidigt som Danmark har stått lite stilla i sin utveckling. Arbetet måste därmed ske hos varje enskild spelare, i varje enskild klubb, och framförallt på dansk U17 och U19 nivå. Det finns som bekant inga genvägar till framgång. Det finns bara en väg, och det är flera års hårt arbete. Men det är ett nytt ungt landslag som är på plats i Helsinki och utvecklingen har i och med detta startat, och det ska bli intressant att följa dessa spelare som jag vet har en drivkraft att lägga ner ett hårt arbete för att hela tiden utvecklas och därigenom komma närmare de bästa.

För oss som är på plats i Helsinki är VM dock ännu inte över. Det är fortfarande kamper kvar att spela, och så länge det är kamper kvar så fortsätter i alla fall mitt arbete med samma engagemang som tidigare, och samma drivkraft till att utveckla dansk floorball och danska landslagsspelare.

Glenn

26. november: Hvordan scouter vi Rusland?

Nu räknar vi dagarna som är kvar till VM startar. Planeringen av VM-lägret i Landskrona är lagd och det kommer att bli några bra dagar där vi kommer att ges perfekta förutsättningar att förbereda oss. När vi kommer till VM kommer vi i alla fall inte att kunna skylla på dåliga förberedelser. Som jag ser det har vi sedan VM-kvalifikationen fått precis de förberedelser vi önskat. Vi har genomfört träningssamling i Fredericia, spelat landskamper i Polen mot de allra bästa nationerna, samt fått träning och landskamper i Frederikshavn.

Sverige genomför just nu sitt VM-läger i Varberg som avslutas under fredagen med en match mot Norge. Det kunde lika gärna varit mot Danmark de skulle spela. Vi fick nämligen före sommaren en förfrågan om just denna kamp. Vi valde att tacka nej då det i tiden inte passade oss riktigt. Med facit i hand så kan jag säga att jag inte ångrar mitt beslut. Även om det alltid är lockande att som svensk spela en landskamp mot Sverige i Sverige så kan jag inte se till det. Besluten måste alltid fattas utifrån vad som är bäst för det danska landslaget. Som jag ser det kommer vi att få en mycket bättre uppladdning i Landskrona. Där får vi i lugn och ro genomföra våra träningar, få ihop gruppkänslan, samt spela en kamp mot ett riktigt bra lag inför välfyllda läktare. Är övertygad om att arrangemanget kommer att vara perfekt under kampen. Att detta är genomförbart beror till mycket stor del på Landskrona Falcons och deras organisation. Vet att flera personer där nere gör allt för att vi ska kunna få så bra förberedelser som möjligt. Tack för detta säger jag.

För några dagar sedan mottog jag ett mycket trist besked om att Mattias Christoffersen drabbats av en sjukdom som gör att han inte kan åka med till VM. Ska här inte säga så mycket om det, Mattias kommer i ett senare inlägg själv att berätta om detta. Vad jag vill säga är dock att det så klart är extremt tråkigt inte bara för Mattias, utan även för VM-laget. Mattias har under året visat att han klarar det internationella spelet och varit en viktig spelare i landslaget som alltid gör sitt jobb och är lojal mot sina lagkamrater. Han var helt klart förtjänt av att åka med till VM, och jag vet hur stort och viktigt det var för Mattias. Kan dock garantera att Mattias kommer tillbaka och troligen då ännu starkare och bättre än han varit hittills under året. Samtidigt hälsar vi Christoffer Pahle välkommen in i VM-truppen som ersättare för Mattias. Pahle är en spelare som också alltid gör allt han kan för att lyckas på banan och som har en fantastisk inställning och attityd till uppgiften. Är övertygad om att ”Palle” kommer att göra ett mycket bra VM.

På tal om Sverige så uttalade sig en av de svenska spelarna i svensk radio om att det nya upplägget i VM inte var bra. Att utöka antalet nationer i VM kunde han inte se hur det var det bästa för sporten. Att som han sa: ”vinna mot Australien med 20-0 ger i alla fall inte mig något”. Han ansåg det bättre att istället minska antalet nationer för att få fler täta kamper, vilket enligt honom skulle göra det mer intressant. Undrar dock hur han tänker då? Ska VM spelas mellan de 4 bästa, eller kanske de 6 bästa? På vilket sätt och för vilka är det mer intressant?

Nej, som jag ser det är det nya upplägget mycket bättre än det tidigare. Det blir som jag ser det betydligt fler täta kamper med detta upplägg. Kanske inte när Sverige och Finland är på banan mot Australien eller Singapore, men det finns ju också andra kamper i VM. Många nationer bakom de stora vill bli bättre och vill vara med och utmana, däribland Danmark. En kamp mellan Norge och Danmark kan i min värld vara minst lika tät och intressant som en kamp mellan Sverige och Tjeckien. Allt handlar enligt mig bara om vilken utgångspunkt man har och om man har förmågan att se utanför sitt eget bo och ha ett internationellt perspektiv. För övrigt blev ju den senaste kampen mellan Finland och Sverige inte speciellt tät då Finland segrade med 9-2.

I vårt gruppspel kommer det definitivt att bli flera täta kamper. Det gäller att komma väl förberedd inför uppgiften och i detta ingår att ha så mycket kunskap om våra motståndare som möjligt. Känns som att jag har riktigt bra koll på Canada och Finland. Men hur scoutar man Ryssland? Ryssland är en nation som aldrig spelar landskamper mellan VM-turneringarna, en liga på hemmaplan som är svår för att inte säga omöjlig att följa, och ett lag med spelare man tidigare knappt hört namnet på och än mindre vet hur de är på banan. 2005-2006 genomförde jag den svenska elittränarutbildningen, För övrigt bland annat tillsammans med den svenska förbundskaptenen Kent Göransson, där en av sammankomsterna var under VM i Sverige. Under denna sammankomst fick jag bland annat till uppgift att scouta det Ryska landslaget och i en scoutingrapport redogöra för Rysslands spel. Vill minnas att jag kom fram till att Ryssland var ett lag helt utan linjer i spelet och där det klart saknades struktur i spelet. Sedan dess har nog en del hänt och vi kan förvänta oss något helt annat i detta VM. Svårigheten med att scouta Ryssland finns dock och kanske får jag vända mig till Kent för lite mer information. Hans landslag spelade nämligen mot just Ryssland i VM för två år sedan. Undrar om han scoutade sina motståndare före den kampen?

/Glenn Wiman

19. november: Inlåsta tränare i Polen

Välkommen till det första inlägget på vår VM-blogg. Här har du som är intresserad av floorball i allmänhet och VM 2010 i synnerhet en möjlighet att följa det danska VM-landslaget i floorball lite närmare. Här är tanken att du ska ges en liten inblick kring våra upplevelser, tankar och reflektioner under våra förberedelser och under själva VM-turneringen. Här är tanken att ni ska ges något annat än kamprapporter. Självklart kommer detta inte att vara min personliga blogg under VM utan just lagets blogg där inte bara jag utan också de övriga ledarna men också framförallt spelarna ska skriva sina inlägg kontinuerligt. Det kommer alltså inte bara att bli en blogg på svenska utan självklart mestadels på danska språket, även om jag till skillnad från min kollega Hacke håller hårt fast vid mitt modersmål i de inlägg jag kommer att bidra med.

Nu har resan mot WFC 2010 i Finland alltså startat på allvar. Ett helt år av förberedelser är på väg att ta slut och allvaret börjar. VM-kvalifikationen i februari var på många sätt endast en checkpoint på vägen mot VM som vi var tvungna att passera. Nu återstår bara några sista förberedelser i Landskrona dagarna före VM innan det är dags att gå ut mot Finland i den officiella öppningskampen i VM.

Tankarna är ju så klart många inför detta och det svåra för mig är att sortera ut tankarna då jag skriver detta. Självklart vet vi alla att det för de allra flesta i laget kommer att vara det största de upplevt i sitt floorball liv, så är det också för mig. Försökte för någon dag sedan hitta uppgifter på hur många biljetter som är sålda till öppningskampen men lyckades inte hitta några siffror på det. Vi kan nog dock förvänta oss att de flesta stolarna är sålda.

Sedan Finland övertog världsmästartiteln för två år sedan råder det floorball-feber i Finland. Speciellt nu då de har ett VM på hemmaplan. Men det är just detta som är min uppgift just nu, att få spelarna att fokusera på rätt saker. Självklart ska vi gå ut i premiären och njuta av stunden och upplevelsen. Men vi måste också komma ihåg vad som är uppgiften under VM, att det är inte bara den matchen det handlar om, det är inte där allt kommer att avgöras, och det är inte vi som har allt att förlora i den kampen.

VM-laget har annars på Jacob Andersens initiativ startat en sluten grupp på facebook där jag konstaterar att förberedelserna hos spelarna redan är i full gång. Bo Kanstrup har tagit på sig uppgiften att sätta ihop en VM-cd för laget, antar att den ska spelas i omklädningsrummet före kamperna. Han har tydligt meddelat att ingen dålig svensk musik är tillåten på skivan för att använda lite snällare ord än vad Bo gjorde.

Från kapten Engelsen föreslogs då det mycket demokratiska förslaget att alla kunde komma med ett förslag på en låt var så att CD-skivan innehöll något för alla. Bra jobbat Henrik, det gläder en tränare då man har en kapten som tänker på alla, även oss svenskar i laget.

Jag borde väl också kanske skriva några rader om den senaste samlingen i Frederikshavn som på många sätt var viktig för både mig och laget. Jag tänker dock inte skriva så mycket då jag själv inte var på plats på grund av min skadade fot. Där kan jag för övrigt meddela att det nu går åt rätt håll även om det kommer att bli ett VM med gips på foten. Vad jag vill skriva är dock att jag samlat in rapporter från alla möjliga håll över hur samlingen och kamperna var. J

ag har till och med haft en kortare dialog med Tysklands tränare Michael Svensson för att få hans syn på vårt lag och vårt spel. Vi kan från kamp två hur som helst konstatera att box play kommer att vara en av punkterna under träningarna i Landskrona. I övrigt var det utifrån rapporterna en bra samling på många sätt där vi under kamperna visar att vi har ett bra grundspel där vi dock ska slipa lite på vissa detaljer. Ett stort tack till alla som på något sätt var inblandade för att göra det till en bra samling.

När det gäller mina egna förberedelser så handlar det mycket om dialog med Kalle för att få allt det praktiska på plats. Har inte hunnit fokusera så mycket på första kampen ännu. Senare idag åker dock DVD:n från kampen mot Finland i Poish Open i för att påbörja scouting och fokusering lite. Kalle och Peter Thomsen är annars ovärderliga i arbetet kring landslaget. Utan de två herrarna skulle inget av det vi gör tillsammans överhuvudtaget lyckas. Det är de som håller reda på alla oss andra och som hela tiden har tankarna på vad som behöver förberedas inför nästa uppgift eller nästa dag. Vissa gånger tror vi alla i gruppen att det finns tre stycken Kalle, eller tre stycken Peter. Ingen människa kan nämligen som de vara på flera platser samtidigt.

En liten specialitet hos dessa två är dock att låsa in tränare i omklädningsrummet i Polen. Under VM-kvalifikationen var det Kalle som efter en paus låste in Vagn i omklädningsrummet. Vagn tvingades då ringa till Kalle för att bli utsläppt varpå Kalle plockade fram sin telefon, tryckte på knappen, och svarade med det i landslaget redan klassiska ”hvad siger Vagn”. Varför Vagn helt plötsligt inför en ny period i pågående kamp ringer till honom tycktes den gode Kalle aldrig reflektera över då han svarade.

Under Polish Open var det så huvudtränarens tur att bli inlåst i samma omklädningsrum efter ett besök på toaletten. Även jag prövade med att ringa men då till Peter. Då Peter inte svarade tvingades jag istället ta vägen ut genom det fönster som fanns i duschen för att ta mig ut ur omklädningsrummet. Jag kan här inte beskriva blicken hos de personer som stod utanför hallen då de ser en dansk Landslagstränare hoppa ut genom fönstret mitt under pågående kamp. Jag utgår ifrån att då det nästa gång ska låsas in en tränare så är det Hackes tur att bli inlåst.

/Glenn

5. november: Tid til, at herrelandsholdet viser formen!

Vi står nu overfor vores sidste landsholdssamling før VM i Helsinki og Vantaa i december måned. Det er nu vi skal have svar på vores sidste spørgsmål. Det er nu vi foran hjemmepublikummet skal vise, at vi er et nyt sejrsrigt landshold. Et landshold som tror på det vi gør, og som vil være et offensivt spillende landshold. Lige siden jeg overtog ansvaret for det danske herrelandshold for et år siden, og endda lige siden vi i februar kvalificerede os til VM, har vi haft en langsigtet plan om at udvikles, blive bedre, stærkere og mere sammenspillede. 

Nedenfor kan du læse hele Glenns blog, som fortsætter på hans svenske modersmål:

Vi har successivt prövat nya spelare i landslaget samtidigt som några mer erfarna spelare har varit med under hela resan fram till nu. Den senaste samlingen i september då vi deltog i Polish Open kunde man tydligt se att många lag som var där var inställda på att prestera resultat och vinna kamper. För oss var målsättningen något helt annat. För oss var blicken inställd mot VM och det enskilda resultatet i kamperna mindre viktigt. Vi ville få med oss erfarenheter av att spela mot de bästa landslagen, att spelarna skulle utvecklas genom att spela internationella kamper, och att få svar på vilka bitar vi behövde utveckla för att komma väl förberedda till VM.

Nu väntar två kamper mot Tyskland på hemmabana och ett landslag som precis som oss känns som de har något bra på gång. Tyskland är ett lag som med bröderna Holtz i spetsen och under Micael Svenssons skickliga ledning definitivt inte ska underskattas. Vi kan också räkna med ett Tyskland som har ett bra power play. Frågetecknen finns väl i så fall för bredden i det tyska laget som i alla fall jag ser som deras största svaghet. Vad finns bakom de allra bästa spelarna? I övrigt kan vi räkna med att det är ett taktiskt skickligt lag vi ska möta där det ställs höga krav på vår egen disciplin och inställning om vi ska vinna.

Men det är som sagt nu Danmarks herrlandslag ska börja visa resultat. Det är nu vi ska visa att vi kan vinna kamper och ta oss tillbaka till en plats strax bakom de fyra stora, det är nu allvaret börjar. Allt som varit tidigare är därmed historia.

VM-truppen udtages tirsdag!
På tisdag presenteras VM-truppen på Dafu:s hemsida, spelarna får besked via telefon på måndag. Oavsett vilka som åker till VM är målsättningen klar. Vi vill och kan ta oss till en kvartsfinal så det är också vårt första delmål med VM. Klarar vi det så är vi också med och dansar med de stora elefanterna där förutom medaljer en direktkvalificering till nästa VM står på spel. Men då gäller det att bli sämst femma i VM, en svår men inte omöjlig uppgift.

Nu ska vi dock inte skruva upp förväntningarna allt för högt inför VM, vi ska inte glömma bort att det är ett ungt landslag som kommer till VM där många också kommer att spela sitt första VM. Kanske ska detta landslag vara som allra bäst först vid nästa VM. Dock är det bra att ha högt ställda mål redan nu, skulle kännas märkligt att åka till VM om vi inte också ville prestera ett bra resultat. Den som inte vill ge allt för att lyckas, som inte tror på att det svåra är möjligt har inget i ett VM att göra, så enkelt är det.

Lördagen den 4:e december är det dags för VM-premiär mot värdnationen Finland i Hartvall Arena, bara det kommer att bli en fantastisk upplevelse, dessförinnan ett sista VM-läger i Landskrona dagarna före premiären. Därefter tar vi en kamp i taget och en period åt gången, och förhoppningsvis kommer vi hem med ett gott resultat i bagaget där vi tagit Danmark tillbaka till den nivå man hör hemma på. Men först som sagt två kamper mot Tyskland i Frederikshavn. Jag uppmanar alla som har möjlighet att vara där för det är ett nytt, fartfyllt landslag ni får chansen att se med en stark tro på sin egen förmåga.

Glenn Wiman
Landstræner, Danmark